josijox

Idag var det utvecklingssamtal på förskolan. Varken jag eller Alex visste vad vi skulle förvänta oss riktigt. Kändes nästan som att vi skulle bli lite dömda eller få betyg på hur vi är som föräldrar. 

Men det var väldigt soft, nästan slappt och oplanerat. Hon började med att fråga oss om det var något vi ville ta upp och vi sa ju i mun på varandra att lämningen är skitjobbig. Benjamin gråter verkligen varenda morgon och inte lite ledsen i ögat utan verkligen panikgråter. Så sjukt jobbig känsla man har i kroppen varenda gång man går därifrån.

Hon sa i alla fall att det han aldrig är ledsen i mer än fem minuter och han frågar inte efter oss nåt speciellt på dagarna heller. Hon tyckte heller inte att det är något vi kan göra annorlunda utan snabba avsked mår alla bäst av. 

 

Vi fick också veta att han älskar all frukt men banan ger han bort till sina kompisar, vilket är sjukt roligt. Hemma älskar han banan!

 

Allt annat var bra, han leker med och bredvid sina kompisar men har inga problem med att leka själv.